Bestämde mig för att göra något åt min stackars kropp. Igår var det dags att dra till gymmet på lunchen. Jag valde ett pass som heter CorePuls, som är dels konditionsträning och dels styrka med fokus på core-musklerna.
Det var jättejobbigt och jättekul. Och en mycket skön känsla att vara "hemma" på gymmet igen.
Men, redan igår kände jag att det här kommer kännas. Imorse var jag stel i hela kroppen. Min träningsvärk brukar peaka efter 1,5 dygn, så jag räknar med att vara helt förlamad ikväll...
Förr, när jag tränade ofta, brukade jag träna för att få bort träningsvärken. Om det funkar även på den otränade versionen av mig så borde jag sticka ut i skogen och jogga ikväll.
Eller så sätter jag mig i TVsoffan och mular i mig kakor och gnäller på att jag har träningsvärk :)
Tog ett informationspapper om Tjejmilen igår på gymmet, så här nära en anmälan har jag aldrig varit förut!
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
2 kommentarer:
Jag funderade också på tjejmilen, men det blev blodomloppets 5 kilometer istället, med kollegorna. Jag börjar så, så får vi se.
Heja oss!
5 km hade nog varit mer rimligt även för mig. Men vadå, man ska väl sätta höga mål! :)
Har raggat på en kompis och nu smider vi mycket långtgående planer på att springa tjejmilen tillsammans.
Vad härligt för dig att du hittat en lösning att få tid att springa. Jag har också sprungit efter jobbet några gånger, det är ju som skönast ute då!
Kram
Skicka en kommentar