inte så värst vild kanske, men full av aktiviteter.
(oftast positiv) stress på jobbet, kvällsmöten på konsultfirman, halvdagskonferens och hemmakvällar med en make som somnar i soffan redan före åtta.
Och en unge som verkligen börjar närma sig den fruktade trotsåldern, som får vredesutbrott och bara vrålar, rinner ner på golvet som spagetti och inte kan tala om vad det är som är fel. under kvällens utbrott fick vi till slut ur henne att det var fel blöja jag satt på henne. det skulle ju vara en med ett annat mönster.
nu är det bara upploppet kvar, sen är det helg och vi får vara hemma alla tre tillsammans och bara göra ingenting. Förutom att få besök av min älskade lilla mamma.
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
3 kommentarer:
ja, jisses, det är ett äventyr nästan varje dag med de där små, små. Och särskilt när de inte kan uttrycka vad de vill (som att berätta att de faktiskt fått fel blöja med fel mönster). Men tänk vad spännande det är att försöka leva sig in i deras värld. Tycker jag. Och tar allt det där ålandet med hyfsat gott (tåla)mod.
Ja, det känns igen här hemma också. Pydd ålar och jag är något bättre den här gången på att hantera trotset, men det är sjukt irriterande att ALLT bjuder på motstånd. Hoppas att ni får en fin helg! Kram!
Yogamamma: jag försöker få henne att tala om vad som är fel, men det är inte alltid så lätt för henne att få ur sig det under utbrottet. Och inte kunde jag väl tro att det var SÅ livsviktigt vilka strumpor man har på sig. eller vilken blöja. eller vilken stol man sitter på.
Kram!
K:
jag håller mig ganska lugn när det pågår än så länge. Men känner mig dock lätt stressad över att hon när som helst kan förvandlas från snällaste ungen till en skrikande liten hög.
Detsamma om helgen :)
Kram!
Skicka en kommentar