Denna helg lämnade vi Lillan till hennes mormor+sambo.
Maken och jag lunchade, gick på polarn-rean och handlade till Lillan. Handlade lite mer till Lillan, till hemmet och till mig på de andra reorna. När vi tröttnade på att shoppa fikade vi. Jag var helt upprymd av känslan av att vara på semester, fri och lite busig.
Sen bar det av till Yasuragi (ett japanskt spa).
Där var det inte alls som det var förr, då var där tyst och harmoniskt, nu var där prat, skratt och oväsen från en stor mängd människor som verkade tro att de var på en Finlandsbåt. Ingen respekt för lugnet och tystnaden, folk som springer och dyker i poolen.
Vi gjorde det bästa av situationen. Badade, tvagade oss på japanskt vis. Letade en tyst plats för att läsa och hittade till slut tystnaden på vårt eget rum. Åt middag och köpte sedan varsin chokladkaka och lade oss framför TVn på rummet.
Morgondopp i utomhuskällorna innan gryningen och lång lång frukost medan det ljusnade. Efter en tidig utcheckning och en promenad ner till vattnet (som var den lugnaste och mest harmoniska stunden på hela spa-vistelsen) tog vi bussen och gick på bio.
En härlig helg som inte riktigt blev som vi tänkt, men som ändå gav oss det vi mest av allt längtat efter och behöver: tid tillsammans.
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
3 kommentarer:
Nej, det låter onekligen inte alls som man kunde tänka sig Yasuragi... Fanns det ingen bitsk personal som kunde ta i på skarpen med de där Finlandsbåtsfestarna? Skönt att ni fick det bra i den situation det blev ändå; det är ju ytterst trist om man måste ödsla tid på att irritera sig när tid är det minsta man har just nu... Kramar!
Jo, kanske. Men vi orkade inte ta det med personalen. Eller med de som störde.
Vi hade ingen lust. Och dessutom var det väldigt många olika personer som inte betedde sig som förväntat. Hade det varit bara några få hade det varit enklare att ta upp det. Nu var det nästan hälften kändes det som.
Men, det viktigaste var att vi hade en bra helg. Och vi talade om hur vi kände för personalen när vi checkade ut :)
kram!
Vad trist att höra att Yasuragin blivit så. Då vill jag nog inte åka dit någon mer gång.
Jag var där förra året, med min mamma och min syrra, men jag har för mig att vi var där en vanlig vardag (på dagspa) och då var det helt okej, dock mycket folk.
Tystnaden är ju liksom deras koncept så jag fattar inte alls vad som hänt.
Men lyxigt att få tid med mannen ändå.
Skicka en kommentar