Jag har inte lyckats sitta vid datorn på flera dagar. Inte kollat mailen, inte bloggarna eller ens nyheterna.
Lillan kräver mycket uppmärksamhet nu och maken har jobbat. Lillan vill bli underhållen nästan varje vaken stund; sjunga, titta på katten, hissas upp i luften, läsa bok, hoppa. Ja, vad som helst utom att ligga snällt och stilla på en filt så att mamma kan sitta vid datorn. När hon ska somna på dagarna går det inte lika lätt som förut, speciellt inte när vi är hemma. I vagnen går det oftast bra, men jag vill inte gå ut varje gång hon ska sova. Istället sitter vi i fåtöljen, myser, sjunger och bråkar lite och till sist somnar hon. Oftast.
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
2 kommentarer:
Som vanligt är det djup igenkänning. Skönt, också som vanligt. Ibland tror man ju att man är ensam om att ha ett barn som vägrar vara själv... Snart är det dags för nya fasen, tror jag (och hoppas). Kramar!
Roligt att våra små är så lika! Kanske är även du och jag rätt så lika :)
Kram, kram
Skicka en kommentar