Att se in i framtiden

Eftersom Lillan är lite svårsövd om dagarna nuförtiden har det blivit många promenader i vår omedelbara närhet, vårt bostadsområde. Förhoppningen är då att Lillan ska somna och att jag snabbt kan hinna hem, hon ska fortsätta sova hemma i vagnen och jag får lite tid.

Så blir det ju inte alltid. Men i alla fall.
När jag rullar vagn runt runt i vårt villa/radhusområde så kommer jag nära inpå andra människors vardag. Människor sånna som jag, eller som jag kommer bli om några år. Många gånger har jag lett för mig själv och känt ofantlig lycka över att vi har fått ett barn. Ett barn vars liv och utveckling jag kommer få följa. Mina grannar ger mig en liten inblick i vad som komma skall:
Idag såg jag en liten flicka i sommarklänning som var ute och lekte. Hon hade ett par strumpbyxor på huvudet och benen på dem hängde ner som hår, eller som långa öron. Om hon lekte Rapunzel eller kanin eller något annat har jag ingen aning om, men jag ser så fram emot att få dela Lillans fantasivärld om ett par år.

Jag hörde en mamma tala om för sin dotter i sexårsåldern att de där fina röda bären var giftiga och absolut inte fick ätas.

När jag gick förbi ett stort buskage nyponrosor längs med en södervägg och deras doft hängde tung utspelade sig följande dialog mellan en mamma och sonen i fyraårsåldern:
Sonen: Vilka fina blommor
Mamman: Ja, visst är de. Och känner du vad gott de luktar?
Sonen: Ja. De luktar som bajs...