Lillan fyra månader

Lillan ler och pratar, och skriker av skratt när man busar med henne. Hennes öga-hand-koordination blir allt bättre, och hon sträcker sig efter saker. Och allt hon får tag på ska in i munnen.
Lillan vill väldigt mycket och har börjat med ett "frustrations-rop" när saker inte går som hon vill, tex när hon inte når något hon vill nå.
Att ligga på filt på magen är rätt OK, att göra det framför spegeln i babygymmet är djupt fascinerande och det kan hon göra länge. Att sitta utåtvänd i famnen så att hela världen kan upplevas är fortfarande en hit. Även att kika på världen från selen är populärt.
Lillan är stark i kroppen och det är nog inte lång tid kvar tills vi kan sätta henne i en barnstol. Hon gillar att sitta, men kanske ännu mer att stå.
Ibland får Lillan sitta upp i vagnen. Det är spännande, men efter ett tag blir intrycken för många och det är skönt att ligga ner igen och somna bakom den trygga filten som hänger över sufletten.

Maten går fortfarande bra. Ibland är det så mycket att titta på att det är svårt att koncentrera sig på att äta, speciellt i slutet av måltiden då den värsta hungern är stillad. Då ligger hon och tittar på allt och ingenting som råkar finnas runt omkring. En annan rolig lek när hon kanske egentligen är mätt är att äta några klunkar, titta upp på mig och le pillemariskt, äta i två sekunder till, titta upp och le, äta igen och så vidare.
Till målet just innan nattning brukar mjölken inte räcka till och vi ger ersättning så att hon blir ordentligt mätt.
Kräks gör hon fortfarande, men inte alls lika ofta som tidigare. Nu har vi oftast inte ens haklapp på henne. Men vissa dagar är det som på "den gamla goda tiden" och det går åt tre-fyra ombyten av mina kläder och minst det dubbla för Lillan.

Sömnen är fortfarande hur bra som helst. Lillan sover från runt åtta på kvällen till fem på morgonen. Efter blöjbyte och mat brukar hon somna om och sova någon timme till, oftast till åtta. Sömnen på dagarna har vi än så länge ingen vidare rutin på, det beror på vad vi gör, hon somnar nästan jämt när vi åker buss eller bil. Vissa dagar somnar hon på promenad i vagnen, andra inte. Ibland blir hon övertrött och måste övertalnings-sövas i min famn. På kvällen måste hon sova runt 17-18-tiden, om det missas så blir det en mycket gnällig kväll och en tjej som vill somna för natten vid 18:30.

Napp har hon fortfarande, och jag är rädd att det inte längre är på grund av sugbehov utan den har blivit en trygghet och en vana. Förutom när hon är supertrött och däckar vid bröstet eller i en bil så har hon napp när hon ska sova. Ofta faller nappen ur när hon når djupsömnen, men om hon sover lite oroligare så kan den vara kvar tills hon vaknar.
Ibland har hon även napp när hon är vaken, oftast för att hon är gnällig och egentligen skulle behöva sova men inte kommer till ro. Eller för att vi är bekväma och vill ha tyst ett tag, eller för att skjuta upp amningen några minuter. Vi har också märkt att hon kräks mycket mindre när hon har napp, så kräks-dagarna blir det mycket napp.