att veta eller inte veta

När jag var gravid i våras så gjorde vi ju VUL i vecka 10. Då fick vi tråkiga besked, men jag tror att det ändå var bättre för mig att få reda på det på det sättet än att gå omkring och tro att allt är bra och så plötsligt börja blöda och få ont. Det måste vara en helt fruktansvärd chock.

Så när jag fick reda på att jag är gravid igen så tänkte jag boka tid för VUL. Men när ringde gyn visade det sig att de har stängt hela juli.
Då började jag fundera på om det kanske är smartare att inte göra något VUL, utan lita på att det kommer gå bra.

Förra gången var det ungefär nu fostret dog. Jag tittar oroligt efter färgade flytningar varje gång jag är på toa och känner mig ganska orolig för att det ska hända igen. Men samtidigt känns det inte som förra gången, jag har inte samma symptom och det lugnar mig lite. Visserligen är det inga monster-stora eller jobbiga saker den här gången heller, men det är i alla fall inte samma som sist.

Om jag ska göra VUL vet jag i alla fall att jag vill säkert vara så långt gången att man kan se hjälrtat, jag vill INTE behöva komma tillbaka en vecka senare för att de inte kunde se hjärtat första gången.