Lillan ett år och sju månader

Orden börjar komma nu, till min stora förtjusning. På dagis talar hon noga om för mig vems föräldrar det är vi möter på gården "Joel mamma", "Alma pappa".
Annars är det enstaka ord, men många ord är det.
"Buu-sch" (buss), "mera", "bilar", "lälling" (välling), "nänga" (stänga), "unga" (gunga), "borta", "mellamå" (mellanmål, men ibland vindruvor), "kopa" (grävskopa), "möjk" (mörkt), "vaaam" (varm) är några nya.

Hon har lärt sig att känna igen några bokstäver, vi har sagt tex att M är "M som i mamma" eller "mammas bokstav", så nu pekar hon på M och säger mamma.

Rutiner är viktiga för henne, nappen ska läggas på plats efter sömnen, täcket hängas över sänggaveln. På väg hem från dagis ska hon ha äpple. Alla tröjor/jackor med knappar eller dragkedja fram måste stängas, och det gäller både henne och övriga familjemedlemmar. Nåde den som vill ha sin jacka öppen.

Viljan visar sig mer och mer. En period vägrade hon att sitta i barnstolen utan måste sitta på en vanlig stol vid bordet. Så plötsligt en dag gick barnstolen bra igen, just nu är det lite varierat vilken stol hon vill sitta på. Vissa kläder (som den nya vinterjackan) vill hon inte ha på sig och jag får se till att hålla efter hennes skohylla så att där inte finns skor som jag inte vill att hon ska ha på sig. Bort med sommarskor och sandaler alltså. Hon gör tappra försök att klä på sig ytterkläder och skor själv, både hemma och på dagis.

Lillan har nu upptäckt TVn. Hon klättrar upp i soffan, pekar och säger uppfordrande "titta". Men, hon brukar tröttna efter en kvart och börja leka istället. Hon pratar mycket om det som händer på filmen (teletubbies). Annars leker hon gärna med bollar och med plastservisen och bestick. Hennes Bobby-car är också mycket populär. Att rita tycker hon också är kul. Och att stå på en stol framför stereon, lyssna på barnmusik, plocka med några mynt i en skål och pilla lite på volymknappen nu och då.
Hon gillar också att sitta vid datorn och titta på foton. Det är både roligt att se sig själv, men även familjemedlemmar och kompisar.

Mat är fortfarande gott och roligt. Hon har börjat äta hela tomater, håller den i handen och biter som ett äpple. Även äpplen kan ätas på detta sätt. Men inte i vagnen på väg hem från dagis, då ska det vara småbitar en en burk. Banan hatar hon fortfarande hemma, men på dagis går det tydligen utmärkt att äta banan. Hon äter oftast samma mat som vi, men om vi inte hinner laga mat i tid får hon egen mat och vi äter efter att hon somnat. Tomat är nog den godaste maten och fröken på dagis häpnade när Lillan svepte i sig hela skålen med tomater som skulle räcka till alla barnen. Vi var inte lika förvånade.

Sömnen är inte några problem med, hon somnar vid sju på kvällen och jag väcker henne ungefär kvart i sju på morgonen. På dagis sover hon runt 1,5 timmar på dagen, men när hon sover middag hemma i sin säng kan det bli över tre timmar.

Hon har accepterat den nya vagnen som är en paraply-sulky. Den gamla vagnen står kvar på dagis som sov-vagn. Men ibland vill hon inte åka vagn och visar det med all önskvärd tydlighet.

Att bli lämnad på dagis funkar bra och Lillan brukar inte längre vara ledsen då. Däremot kan hon ofta börja gråta när hon ser pappa komma för att hämta henne och slutar inte förrän hon är i hans famn.