Svertig

Mitt mål var för detta år att träna en gång i veckan.
Det gick bra årets första två veckor, sen hann vardagen ifatt mig och jag prioriterade bort min träning. Jag vet att det var (och är) mitt eget val hur jag väljer att spendera min tid. Mitt och bara mitt val.
Det finns inget som heter "jag har inte tid". Det man menar om man säger så är "jag prioriterar inte detta".

Jag har valt att prioritera min tid så att jag hinner:
1 sova
2 vara med Lillan på morgonen och ta henne till dagis
3 jobba
4 vara med Lillan och Maken på kvällen de flesta veckodagar.
5 träffa mina fina vänner
6 ta en promenad ensam

Men idag valde jag istället för promenaden att gå snabbt och ta några korta intervaller med jogg-steg. Jag gjorde också lite "styrketräning" i de utomhusmaskiner som finns i vårt friluftsområde.
Var ute i 40 minuter och kom hem med röda kinder, "vädrad" av den friska luften och svettig!

Oj, vad härligt!
Kanske, kanske ska jag ändå ge löpningen en till chans ändå?

Julfrossa

Är ledig idag. Ensam. En lyx jag inte kunde förstå vidden av innan jag fick barn.

Har stökat inför julen och slagit in de mest brådskande klapparna. Tiotalet som är kvar fixar jag och maken ikväll.

Nu har det blivit dags att hämta Lillan och köpa de juleskum som jag lovat henne till fredagsgodis idag.

Uppdatering

Många skäl finns till att jag inte skrivit på länge. Skrivlusten, inloggningen som försvann i en telefonuppdagering. Men kanske mest är det instagram som är boven. Det är så mycket enklare att skicka upp en bild.

Hur som helst. Här är jag nu i alla fall. Mitt i snöskottning och glöggfiranden,
julklappsinköp och den nya traditionen att vi ska ha släkt hemma hos oss på annandagen.

Under hösten har jag flirtat med ett annat konsultbolag och efter mycket vånda skrev jag till slut på för dem.
Min chef blev ganska överrumplad när jag sade upp mig, men vad ska hon göra. Säger man upp sig så har man ju redan bestämt sig.

Julklapps-shoppardagen med bästa S fick ställas in då hennes familj fick kräksjukan. I vanliga fall brukar jag riva av de flesta klapparna den dagen. Men, jag är ändå nästan klar med klapparna.

Lillan ser fram emot julen, men inte så hett som många andra barn tror jag. Hennes adventskalender med Lego är en verklig höjdare. Hon är själaglad varje morgon när det ska öppnas lucka.

Ledtråd

Lillan sitter och drar i sitt hår så att ett hårstrå lossnar.

Jag: Lillan, dra inte loss dina hårstrån.
Lillan: det är inget hårstrå, det är en ledtråd!

Fredagar

Har varit på nya uppdraget i ungefär en vecka nu. Det är bra. trevligt, engagerat folk och det finns en samhällslig mening i det vi gör.

Jag har insett att jag vill ha det så: att det jag gör faktiskt betyder något.

Jag har inte bestämt mig än om jag vill byta konsultfirma eller inte. Eller, jo det vill jag nog, men det viktigaste är ju ändå uppdragen och frågan är om Det Andra Konsultbolaget kan skaka fram lika "meningsfulla" uppdrag som min nuvarande. När jag frågar dem säger de så klart att de kan det.

En ny tanke har slagit mig:
Varför jobbar jag heltid?

Jag kan inte riktigt besvara den frågan, mer än med "för jag har alltid gjort det".

så nu har jag allvarliga funderingar på att vara ledig på fredagar. Det känns som att jag skulle hinna med det jag behöver på nya uppdraget ändå.

Hej trots

Vi har varit förskonade från trotsen, men nu har den slagit klorna i stackars Lillan.
Hon bara MÅSTE få saker på sitt sätt och gråter-gråter-gråter hur länge som helst när det inte blir som hon vill. Gråten är givetvis helt tillgjord, men hon (och vi) blir heltrött av den ändå.
Vi testar alla olika sätt att bemöta denna nya situation: förklara, hota, kompromissa, avleda och så vidare. Allt utom att ge med oss egentligen.

Minsta småsak utlöser gråtanfallet. Igår kväll när vi alla tre åt middag höll vi nog på i 45 minuter innan hon till slut gjorde som vi sagt.
Helt utmattande för alla inblandade.

Vi tror att det enda raka som förälder är att stå på sig och inte ge efter. Men ibland tvivlar jag, speciellt när det handlar om något egentligen helt oviktigt.

Brottstycken av ett telefonsamtal

- Hej, Fredrik här från bilverkstaden. Jo, vi har kanske hittat orsaken till det där missljudet du pratade om.
- jaha, vad bra.
- jo, det var en mutter vid *oförståeligt bilmeckar-lingo*.
- ok?...
- ja, så vi fick beställa lite grejer. Så, bilen är alltså inte klar.
- så jag kan inte hämta den nu?
- nej. Alltså, den är helt isärplockad nu. Vi kan så klart sätta ihop den nu, så får du komma tillbaka...
- nejnej, jag vill ha den när den är klar. (tycker att det låter läskigt med en hastigt ihopplockad bil. kliver av bussen på väg till verkstaden och åker åt andra hållet istället)
- ok. Då hör jag av mig imorgon när vi vet om det avhjälpte felet.
- ok, bra. (väljer att inte fundera så mycket på vad som händer om den där lossnade muttern nu inte orsakade felet)