Lillan två år och sju månader

Trots att trotsen gör sig mer påmind nuförtiden och att alla gränser ska testas vissa dagar så vill jag ändå sammanfatta den här månaden med att Lillan är ett harmoniskt, nöjt och snällt barn. Som hon alltid varit.

Jag vet inte vad vi gjort för att få ett så snällt barn. Troligen en blandning av grundtemprament och -personlighet och vår fantastiska uppfostran och harmoniska hemmiljö. ;)

Lillan snöar gärna in på saker, som tex en viss sång, bok eller film. Den senaste veckan måste jag varje kväll berätta om hur det var när jag var hos hudläkaren för min årliga prick-koll.

I övrigt måste allt vara som bästisen Julia har det. En morgon när vi kom till dagis och Julia hade Pippi-tofsar och Lillan inte hade det blev Lillan helt otröstlig. Det finns egentligen bara två lösningar när hon blir så där, antingen får hon som hon vill eller så avleder man uppmärksamheten till något annat.

En vanlig morgonkonversation kan gå så här:
"Lillan, idag är det kallt ute, du måste ha vantar på dig"
"har Julia vantar på sig?"
"ja, det har hon"
"är det kallt ute hemma hos Julia också?"
"ja, det är samma väder hos Julia som här, hon bor ju så nära oss"
Lillan tar på sig vantarna
...
Jag håller fram överdragsbyxorna
"du måste ha byxor på dig"
"neeeeeej, jag vill inte ha byxor"
"men det regnar ute, du måste ha byxor på dig"
"neeeeeeeej!"
"men Julia har byxor på sig" (tänker att det argumentet kommer funka ännu en gång) "neeeeeej"
"men, du kan få ha de röda byxorna istället, vill du det?"
"neeeeeej, jag vill inte ha några byxor!"
Jag håller fram de svarta och de röda byxorna
"Lillan titta, du får välja byxor. Vill du ha de röda eller de svarta?"
"neeeeej, jag vill inte ha några byxor! Jag vill se på TV"


En nyfunnen favoritsysselsättning är att gå ner till friluftsgården och hälsa på hästarna. Alla hästar som är delvis vita är Pippis häst "Lilla Gubben". I stallet på friluftsgården finns minst två hästar som kvalar in som "Lilla Gubben". Hon kan titta på dem hur länge som helst och ibland fråga "vad är det där?" om alla hästprylarna. Hästfolket i stallet säger glatt "det där blir en hästtjej!". Jag som aldrig gillat hästar och bara har suttit till häst två gånger i mitt liv känner skräckblandad förtjusning inför detta intresse.


Månadens uttryck:
"bara ett liiiitet tag till"
"jag vill bara se på TV"
"jag kan själv"