Det som inte får hända

Idag fick jag ett dödsbud när jag var på jobbet.
En av de personer jag umgicks mest med under gymnasietiden dog i förrgår. Vi gled ifrån varandra efter studenten och nu är det många år sedan vi hade kontakt, men hon är ändå en person som har varit viktig för mig.
Hon lämnar efter sig en man och en sexåring.
En sexåring som nu måste växa upp utan sin mamma.

Den jävla cancern har slitit isär ännu en familj. Och jag funderar över hur hon pratade med sin son om det hon visste skulle hända. Hur man hanterar insikten att man kommer lämna sitt barn. Hur man hanterar beskedet att man bara har en liten tid kvar att leva.