Jag håller på att övningsköra och har kört en hel del "hemma". Nu har jag gått två lektioner i körskola och frågade idag efter lektionen hur långt bilskoleläraren tror att jag har kvar. Jag och min privata lärare tycker att jag är rätt färdig och behöver kanske fem, absolut max tio lektioner.
Och bilskoleläraren svarar: 20-25 (dubbel)lektioner.
Jag reagerade inte så mycket då, men när jag väl kommit därifrån blev jag så arg och besviken att jag skakade.
Jag är arg för att:
- Det kommer kosta minst tjugotusen att ta så många lektioner (och det kanske behövs ännu fler)
- Jag är mycket sämre än jag trodde på att köra bil
- Jag inte kommer ha körkort till jul som jag hade hoppats på
- Körskolan har proppfullt och har inga lediga tider. Med nuvarande takt kommer jag inte ha kommit igenom 20 lektioner förrän i april-maj. Och då har jag redan börjat jobba igen och kommer inte ha varken ork eller tid att hålla på med övningskörning och teori-pluggande.
- Jag måste traggla tråkiga handhavandesaker som jag trodde jag kunde tills jag gör det på "körskolans sätt" eftersom det inte är OK att göra det såsom "alla" gör i verkligheten.
- Körskolan är inte intresserad av att jag ska få körkort utan av att jag ska ta så många lektioner som möjligt.
- Jag tappat sugen att ta körkort
- Det känns som jag svikit den person jag kört privat med
- Bilskolan är den enda som ligger förhållandevis nära, hittar jag en annan blir det mycket längre restid dit.
Just nu lutar det åt att bli kund hos någon annan bilskola.
Fast, kanske kan jag istället bara köpa en bil och köra utan körkort? Hur ofta blir man egentligen stannad av polisen? :)
Och allt gnäll jag har om vad man måste lära sig för onödig skit för att klara teoriprovet (tex vilken olyckstyp som är vanligast bland förare i åldersgruppen 75-84 år och vilket bränsle som bidrar mest till svaveldioxidutsläpp) och om alla (dyra och värdelösa) kurser man måste gå för att få övningsköra (som tretimmarskursen som kostar 990kr där det man får lära sig är att det är dåligt att dricka alkohol eller ta droger när man ska köra bil) får vänta till ett annat inlägg.
3 kommentarer:
Åh, jag förstår dig så väl. Första gången jag skulle ta körkort är jag helt övertygad om att bilskolläraren lurade mig. Vi liksom bara fortsatte och fortsatte och eventuell uppkörning bara sköts på framtiden utan att han nämnde någon orsak. Det slutade med att jag bara hoppade av trots att allt utom själva uppkörningen var avklarat. Sura pengar. I många år övertygade jag mig om att det var ok och att jag nog inte skulle ha något körkort. Alls. När jag sen höll på med slutfasen av utbildningen insåg jag svårigheten att bli präst utan tillgång till bil och fick sätta igång igen. Den här gången tog det inte riktigt lika lång tid, men den sammanlagda kostnaden blev säkerligen uppåt 30000 kronor. Jag undrar om inte en intensivkurs är en lösning och om inte, så skulle jag nog i alla fall byta skola. Jag bytte och har sedan dess spritt den första skolans dåliga rykte. Det kan de gott ha. Hoppas att det löser sig under det att du är ledig, för jag förstår att det blir minst sagt knepigt sen. Kramar till dig!
Jag förstår att du är arg och besviken, det är ju sjukt egentligen att man alltid ska känna sig lurad av körskolor. Att känslan inte är att de vill hjälpa en, utan att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt. De utnyttjar ju verkligen sin maktposition, eftersom man samtidigt kan ana att uppkörnings-kontrollanten är skolad på samma sätt och chansen att klara uppkörningen är större om man gått igenom alla deras moment "på rätt sätt".
Jag har egentligen inga bra råd att ge känner jag, men att byta skola (kanske närmare din mamma som brukar vara barnvakt?) låter ju som ett första steg. Det är ju svårt att fortsätta (och orka satsa på det) när du känner som du gör efter två lektioner.
Massa styrkekramar till dig, hoppas vi får till en kväll bara för oss snart! KRAM
K: Skönt att höra att fler upplevt samma sak! Jo, intensivkurs kan vara något. Det är bara så mycket mer logistik med en sån, i alla fall om jag ska söka mig till en annan ort och inte kan sova hemma. Och jag har ju ingen lust att vara ifrån Lillan i en vecka, och att sluta amma.
Kanske en intensivkurs här i stan vore något. kram!
Sara:
Ja, nu har jag bokat en intro-lektion på en annan skola. Får se vad de säger. Om de säger lika många lektioner så är jag kanske kvar på nuvarande skola ändå, bara för att visa dem ;) Men troligen så byter jag. Den nya skolan är dessutom billigare.
Ja, hoppas det löser sig med vår date!
Många kramar
Skicka en kommentar