Det börjar så smått gå upp för mig vad vi har gjort.
Vi har gjort en helt egen och ny liten människa.
Som bor i min mage.
Som sen ska komma ut.
Och bo med oss.
Det är fullkomligt knasigt, ofattbart, läskigt och roligt!
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
2 kommentarer:
Ja, visst är det fantastiskt! När man tänker på det blir livet så där ypperligt magiskt och förunderligt som det egentligen var som mest när man var liten och världen var stor, ofattbar och fullkomligt fullkomligt underbar!
Ja, det är stort. Det största man kan göra. Ett livslångt åtagande. En livslång glädje. Grattis. Igen och igen och igen.
Skicka en kommentar