Det är någon som puffar inne i min mage! :)
Vilken känsla!
Ja, hundra procent säker kan jag ju inte vara på att det verkligen är barnet, men nu är jag 99% säker och trots den lilla tveksamheten är känslan ändå obeskrivlig.
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
3 kommentarer:
Åh så kul! Visst är det en helt makalös grej! Och större och mäktigare för varje dag.
Kände själv igår de första rörelserna som jag med lite större säkerhet känner igen som barnrörelser. Lustigt det där att man trots att man liksom gjort det en gång redan ändå inte riktigt kommer ihåg hur det var. Men ljuvligt, ljuvligt i alla fall.
waw, vad häftigt! NJUT!
Katarina - ja, det är helt makalöst! Många gånger blir det en total paus i livet och jag stannar upp och bara fånler jag när jag känner de små puffarna.
Yogamamma - jajamensan, här njuts det!
Analytisk som jag är försöker hitta någon rim och reson i när den bökar runt och varför, men jag tror att jag får vänta med det tills den blir lite större och får mindre plats att röra sig på. Just nu är det bara fantastiskt att den rör sig. Överhuvudtaget.
Skicka en kommentar