vecka 11 - resumé

Går nu in i magiska vecka 12. Men det känns faktiskt inte så stort som jag hade väntat mig. Det var VUL-et som var den stora vändpunkten för mig, efter det vågade jag helt våga tro på att det kommer att gå vägen.

Under vecka 11 har vi haft semester, skönt. Vi har även kommit ut för min mamma. Nu har den stora "komma-ut-vågen" startat. Vi hade tänkt berätta även för sambons mamma pappa och syster, men tillfälligheter gjorde att det inte blev så. Det känns underligt att prata med någon annan än sambon om att det kommer en bebis, men också skönt.

Matmässigt har det blivit bättre och bättre. Jag måste fortfarande äta rätt ofta, och när jag blir hungrig så är det bråttom. Annars mår jag ungefär som vanligt.