Jag vågade inte handla gravidkläder tills för ganska nyligen.
Nu har det istället blivit en ketchup-effekt och jag handlar som bara den.
Fick en påse kläder av en kompis i helgen och var även på shoppingrunda med samma kompis. Hon får mig alltid på shoppinghumör, men nu var det värre än vanligt.
Men jag hade trots helgens väl tilltanga tillökning i garderoben fortfarande inte några jeans, så det var jag på jakt efter idag efter jobbet. Var på Lindex som ska sluta med mammakläder och nu rear ut det sista de har kvar. Och där hittade jag faktiskt ett par jeans, tyvärr inte kontors-snygga enligt min definition av vad jag vill ha på kontoret, men ändå ett par jeans. Handlade även ett par svarta kostym-byxor och en kjol.
I kassan småpratade jag med kassörskan och passade på att beklaga mig över att de ska sluta med mammakläder. Vi pratade lite till och sen sa hon:
"men du är ju förutseende och handlar de här innan du växt i dem"
Jag kollade ner på min (tycker jag) rätt så pluffiga mage och undrar vad man svarar på en sån sak.
Vi enades i alla fall om att man även magen är så stor vill ha kläder som inte sitter åt och att man kommer vakna en vacker dag och inte komma i sina vanliga kläder, och då är det skönt att ha lite mammakläder på lager.
Själv tycker jag att min mage till och från är jättestor även om den just idag bara var rätt så stor och jag dessutom hade klätt mig i "bra" kläder som döljer för stora magar bra. Men jag inser nu att om till och med en expedit säger att jag inte ser gravid ut när jag handlar mammakläder så kommer de på kontoret som inte känner mig inte dra häftigt efter andan och tänka "herregud, hon är ju gravid!" när jag går förbi (och håller in magen allt vad jag orkar).
Efter att ha nojat lite på vägen hem om att jag handlat för mycket så kollade jag brevlådan och vad ligger där, om inte kläderna jag beställde på nätet! :)
Nu SKA jag faktiskt inte handla mer på ett tag.
Blicka bakåt och framåt
7 år sedan
2 kommentarer:
Haha! Ja, nog är man mer medveten om sin egen mage än vad man är om andras. Å andra sidan, i och med att du köpte gravid-kläder behövde ju inte kassörskan spekulera i ärendet, vilket vissa kvinnor (läs jag) tenderar göra när man befinner sig i dels samma situation - före/under/efter -, dels samma ålder (vilket jag inte vet om kassörskan gjorde förstås).
Jag har inte berättat för min chef ännu och jag tror inte att han skulle kunna lista ut något för egen maskin, snarare är jag rädd för att någon annan skulle kunna ge honom tankarna. Fast å andra sidan, på mitt jobb är vi nog alldeles för inriktade på vårt eget, på gott och ont...;)
En annan grej är ju att man omedelbart ser mer gravid ut i gravidkläder, vilket man tids nog gör ändå. Jag förstår ditt schizofrena jag, men kan trösta dig med att det kan komma en tid då man snarare är tacksam över att det gick att dra in magen så länge. Blir man inte så stor, går det ju snabbare att komma tillbaka igen.
Oj, det här blev långt...
Långt gör ingenting! Det är bara roligt att få kommentarer.
Jag är också en sån som snabbt spekulerar vilt när någon tjej i lagom ålder ser lite rund ut om magen.
Jag skulle säkert kunna hålla det hemligt ett tag till på jobbet, om man bara tänker på hur tjock jag ser ut. Speciellt med tanke på att jag är nyanställd och ingen vet hur smal jag är "egentligen". Men jag känner att det är för jobbigt att chefen inte vet. Däremot tänker jag vänta ett tag till med att berätta för kollegorna.
Hoppas allt är bra med dig!
Skicka en kommentar