När jag skriver detta är det ganska exakt två år sedan jag kom in till BB. 6 timmar senare blev jag mamma.
Mitt lilla knytt är ett barn nu, ingen bebis längre.
Trotsen har (säkerligen tillfälligt) lagt sig och Lillan är glad, harmonisk och tillfreds. Visst kan hon fortfarande få anfall över att saker inte går som hon vill, men det är inte på långa vägar som det var för en månad sen då dessa kom många många gånger om dagen.
Hon pratar massor och meningarna blir fler och mer och mer grammatiskt riktiga. Ordet
"inte" används ofta för att tydliggöra:
"Lillan bära lällingen, inte mamma bära lällingen".
Hon har börjat använda pronomen lite mer, framför allt
"dig" och "jag", även om hon oftare använder "
min" istället för jag, tex
"min hade den" när någon har eller tar något hon vill ha.
Bokstäver är fortfarande jättespännande och hon hjälper fröknarna på dagis att pricka av barnen på närvarolistan varje dag.
Siffrorna rabblar hon nästan felfritt upp till 13, men hon greppar inte riktigt att när man räknar så ska man peka på en sak i taget. Så det där siffrorna verkar mest vara en ramsa för henne. Ramsor och sånger är mycket populärt just nu. Fem små apor, imse vimse och blinka lilla stjärna finns bland favoriterna.
Att hålla på med vatten är en storfavorit, att stå på en stol och se på när vi lagar mat är också jättekul. Att få hjälpa till vid matlagningen, tex röra eller hälla, är fantastiskt.
Hon pratar fortfarande om fågeln som gjorde illa sig, och även om barn på dagis som gjort illa sig, varit ledsna och blivit tröstade. Det är en stor sak när någon är ledsen.
"
mamma bära" är en fras jag får höra många gånger varje dag, hon gillar att sitta i famnen. Om man dansar med henne i famnen är lyckan gjord.
På dagis har Lillan sett de större barnen sitta på pottan och fröknarna låter henne sitta också (dock kommer det inte något i den). Vi har ingen potta hemma och har inte heller pratat om det utan har valt att vänta med det tills hon själv visar intresse och vill testa. Och nu har det alltså startat. Vi ska snart skaffa en potta hem också och se vart det leder.
Det kommer nya ord och uttryck varje dag:
"pippi-tofsar" var det igår, när hon sa det höll hon samtidigt i sitt hår så att det blev just utstående som Pippis flätor. En docka som har flätor kallar hon "
Pippi Långplupp"
Nappen är en nödvändighet när hon ska sova, och hon vill gärna ha den när hon åker vagn också, speciellt till och från dagis. Andra trygghetssaker är en nalle som är en nyfunnen kärlek trots att hon haft den i ett år. Nallen ska numera vara med i sängen när hon sover och den ska också följa med till dagis varje dag. Det ska bli spännande att se om det går över eller håller i sig, för någon vecka sedan var det en docka som var favoriten. Men plötsligt en dag så skulle dockan inte alls följa med till dagis längre.
