"mamma, jag gå å gunga nu. Låt jag göra det!"
"pappa, vi bygga lego du å ja?"
Lillan pratar på och njuter av sommaren. Av att bara behöva ta på sig skorna när man ska gå ut. Att inspektera vinbären som är gröna nu och som hon vet att man inte får äta förrän de är röda. Som hon längtar.
Vi går och gungar på andra sidan vägen och Lillan får lite social skola när hon konfronteras med de lite större barnen som brukar leka där.
Hon är rädd för getingar, humlor, flugor och annat smått som flyger. Hon gillar fåglar, hundar och myror.
Hon testar gränser och trotsar lite mer. Hon vill oftast sova på kvällen när vi lägger henne, men ligger sen i sängen i upp till trekvart och sjunger, leker och pratar för sig själv.
2 kommentarer:
Så skönt det ser ut och låter!
Här är det också trots. Hardcore. Och det värsta som finns är mylol! Det kan man skrika som en liten gris över och göra förfärade miner om när de kommer på tal... Kram!
Underbart med trots... Myrorna börjar dala i popularitet även här hemma.
Kram!
Skicka en kommentar