Och så mycket jag måste göra.
Den senaste tiden har jag inte räckt till ens för det jag känner att jag måste göra. Känslan är att alla drar i mig.
Konsultfirman vill att jag förbereder en konferens.
På jobbet är det väldigt mycket att göra och de vill att jag sköter mitt jobb.
Jag vill spendera tid med Lillan.
Jag vill spendera tid med maken.
Vill träffa mina vänner.
Vill träffa mamma.
Vill stötta en av mina närmaste vänner som har sitt livs svåraste tid just nu (och då har hon redan avverkat både skilsmässa, ätstörningar, självmordsförsök, depression, tumörer och hjärtesorg)
Saker som att träna, blogga, läsa en bok, ta en promenad finns inte på kartan. Dock är jag mycket noga med att få tillräckligt med sömn och mat varje dag.
Jag känner stress-symptomen komma krypande men vet inte hur jag ska hantera dem. Är det så här det känns innan man bränner ut sig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar