Lillan ett år och fyra månader

Kanske är det trots hon uppvisar, kanske är vi bara ovana vid att spendera så mycket tid tillsammans hon och jag. Lillan gnäller och skriker och vill saker hela tiden.
Envis som en åsna. eller som sin mor...
Ibland funkar det att föreslå något annat. Ibland får man dra bort henne från det hon vill göra och sen ha en ormande och gråtande Lillan ett tag. Tills hon ändå till slut ger upp och gör något annat. Ibland ger vi efter och låter henne få som hon vill.
Hon är tack och lov inte sån hela tiden utan långa stunder är hon tillfreds och är helt fantastiskt glad och mysig.

När hon förflyttar sig gör hon det så snabbt de små knubbiga benen bara kan och ena armen vevar fram och tillbaka ungefär som på en skridskoåkare. troligen för att få upp farten ännu mer.
Att vara utomhus är väldigt roligt, trappor är helt fantastiska. Att kliva upp och ner för en trappa eller över en tröskel roar henne långa stunder.

Katter, hundar, bilar, bussar, blommor, cyklar, moppar, lastbilar och äldre barn är otroligt spännande. När en sådan kommer inom synhåll måste det tvärnitas och pekas och kommenteras.
I leksaksväg är hink och spade, såpbubblor, bollar, leksaksbilar och böcker kul.
Och musik. Helst ska det vara musik på jämt, barnvisor, pop eller mamma som sjunger. "nyss så träffa´jag en krokodil" är nya favoriten.
När hon vill att jag ska sjunga använder hon tecken från rörelserna i sången hon vill att jag ska sjunga. Tex pekar med pekfingertopparna mot varandra för "imse vimse spindel". Eftersom jag inte brukar göra några rörelser till krokodil-sången så tog hon helt enkelt rörelsen från gamla favoritsången "lilla snigel" och bestämde att den numera betydde "krokodilsången". Och blev jätteupprörd när vi började sjunga "lilla snigel".

Hon pratar fortfarande inte så mycket utan kommunicerar mer med gester och ansiktsuttryck. Men hon förstår mycket och ser hon en ny bild på tex en blomma, en fågel eller en snigel så ser hon att det är just en blomma/fågel/snigel det är och säger det. Hon kan hämta saker jag ber om och ge dem till mig eller någon annan. Vardagsord som "sova", "mat/äta/hungrig", "läsa bok", "gå ut", "bada", "åka vagnen", "byta blöja", "vinka till mamma", "smörja (solkräm)", "sätta på skorna", "borsta tänderna" och så vidare förstår hon och reagerar på genom att gå dit man gör det (eller genom att visa att hon inte vill och markera vad hon vill göra istället). Även "nej" förstår hon, men där är hörseln lite mer selektiv...

Det är spännande att peka på öga, näsa, mun, öra, hår på sig och på andra och "jämföra". När jag smörjer in henne vill hon gärna smörja mig. Hon borstar sitt hår om hon får tag på en borste, och sen direkt någon annans hår.

Hon är fortfarande lite avvaktande i nya situationer men mycket kavat och trygg i lite mer välkända situationer eller med kända människor.

Hon gillar fysisk närhet, att kramas och sitta i knät och läsa bok.

Att äta är fortfarande kanske det bästa Lillan vet. Hon äter våra smultron med god aptit och har just upptäckt vinbärsbuskarna. Undrar hur mycket kart man kan äta innan man får ont i magen...