torsdag 16 april 2009

Premiär

Idag var det premiär för mig och Lillan på flera områden:
  • Åka T-bana
  • Åka kiss-hiss
  • Lillan var ensam med någon annan än mamma eller pappa (visserligen djupt sovandes i vagnen, men ändå)
  • Äta på restaurang med vagn
  • Amma på restaurang
  • Jag blev erbjuden hjälp med vagnen på bussen. 4 gånger!
Nu är jag helt slut efter en dag i "det vanliga livet" och vill bara att min Lilla ska vakna så att vi kan sjunka ner i soffan och mysa.

Och jag glömde så klart:
  • Kräkas på restaurang

onsdag 15 april 2009

Lillan en månad

Lillan spenderar sina dagar som de flesta enmånadersbebisar: hon äter, sover, gör i blöjan, kräks och tittar sig nyfiket omkring. Hon ler allt mer, men det är ännu svårt att till 100% säga att det är medvetet.

Lillan gillar att åka vagn och sover gärna där, men kan även ligga vaken i den och vara nöjd. Hon gillar även att kolla på djuren som hänger i hennes mobil. Skötbordet är en klar favoritplats där hon kan ligga och sprattla och le hur länge som helst. Babysittern har hon mer blandade känslor inför, ibland är den kalas och ibland botten. Nappen däremot är nästan alltid bra. Att bada är mysigt och det är även att sitta i BabyBjörnen. Bajsblöjor kan hon ha på sig länge, men är det kiss i blöjan måste den bytas omedelbart.

Det största problemet just nu är kräkandet. Det kan vara mycket eller lite beroende på hur mycket hon ätit, men kräks kommer alltid. Har hon ätit lagom mycket kommer en kräckla vid rapningen och kanske en till straxt därefter. Har hon däremot ätit för mycket kräks hon i flera timmar.

Att sova (och somna om efter amning) om natten är inte några problem. Det som stökar på nätterna är magen, Lillan ligger och försöker göra i blöjan, hon vaknar knappt själv av det men det gör hennes föräldrar. På dagen däremot sätter magen hinder ivägen, hon hinner precis somna och så vaknar hon och gnäller och ormar sig av att hon måste kräkas eller prutta. En sak som tidigare gick som en dans men nu börjar bli svår är att somna själv i babysittern på dagen. Det resulterar i många power-naps under dagen och ingen djup sammanhängande sömn om hon inte ligger i vagnen eller i mammas eller pappas famn.

Att prioritera

Har varit på promenad och mat-shopping med Lillan. Har tänkt testa förmiddagspromenader istället för eftermiddags-varianten. Eller kanske både och?
Lillan sover hur som helst sött i vagnen nu och jag sitter här och är lätt stressad över alla saker jag vill hinna med innan hon vaknar. Framför allt att äta lunch.
Och så sitter jag ändå här och läser och skriver blogg. Fy på mig!

tisdag 14 april 2009

dumma magen

Stackars Lillan har ont i magen. Jag kunde inte med att "avbryta" hennes ätande idag på morgonen och därför fick hon i sig alltför mycket mat. Resultatet blev ett par timmar med bubblig mage, rapar, kräks och kämpigt med bajsandet. Och en mycket trött bebis som inte kan somna.
Just nu sitter hon i BabyBjörnen för första gången och verkar trivas rätt bra och är lugn. Kanske har hon till och med somnat.
Jag har insett att jag måste ställa in BabyBjörnen bättre om detta ska bli en vana. Men jag hoppas att det inte ska behöva bli en vana utan att hon ska kunna somna själv som hon brukar göra.

lördag 11 april 2009

Kräks

Lillan har börjat kräkas. Ofta. Alltid när hon ätit, men även mellan måltiderna eller till och med just innan hon ska äta nästa gång. Det är absolut inga jätte-kaskad-kräcklor, men tillräckligt för att vi måste byta kläder på henne.
Så nu går tvättmaskinen varm här hemma och vi måste köpa fler kräks-handdukar...

torsdag 9 april 2009

Lattemamma


Äntligen har jag blivit en äkta latte-mamma!
Häromdagen lyckades jag sitta på ett fik och dricka en latte medan Lillan sov sött i vagnen. Jo, mamma-livet kan vara rätt skönt också.


Idag är det mulet och trist ute, så min dagliga promenad blev bara till affären för att köpa godis "till påskkärringarna". Nu ska jag sätta mig i soffan och se en film och äta upp lite av godiset som är öronmärkt åt påskkärringarna, för jag är ju åtminstone en kärring ;)

onsdag 8 april 2009

årsdag

Idag är det min födelsedag. Hur oviktigt känns inte det nu när jag har fått Lillan? Världens bästa present!

Det är även årsdagen av mitt missfall.
Graviditeten med Lillan och så klart hennes ankomst gjort att missfallet känns... det känns... faktiskt så känns det inte jobbigt alls. Jag känner mig lite melankolisk när jag minns hur mina drömmar krossades då, men nu har de drömmarna ju gått i uppfyllelse.
Det var jobbigt då, men nu är jag precis där jag vill vara.