Vänliga Lillan

Lillan och maken handlade idag på väg hem från dagis. När jag kom hem var fruktskålen proppfull.
"Lillan fick välja all frukt hon ville" sa maken. Lillan älskar frukt så det var väntat att korgen skulle svämma över. När jag tittar närmre ser jag nektariner, en av få frukter Lillan inte gillar. Jag frågar maken varför Lillan valt nektariner.

"hon köpte dem till dig"
<3

Om att smaka

Vi pratar om dagens middag:

Lillan: jag tycker inte om soppa!
Jag: men, du vet ju inte om du gillar den eller inte. Du har ju inte ätit den förut.
Lillan: jag kommer smaka soppan och sen kommer jag säga "blä" så vet ni att jag inte gillar den.
Jag: vad bra att du tänker smaka! Men, tänk om du gillar soppan när du smakar då?
Lillan: ja! Då ska jag äta upp hela soppan! Namnamnam!

Andra mötet

Så är jag tillbaka på fiket med den goda och prisvärda frukosten och laddar för nästa möte med Det Andra Konsultbolaget.
Jag känner mig mer nervös denna gång då det nu har blivit mindre "på skoj". Nu är jag mer inställd på att faktiskt hitta ett nytt jobb. Detta bolag är kanske min nästa arbetsgivare.

Ska träffa två personer idag, den ena är tjejen som rekommenderade mig. Det känns bra att hon är där.

Jobb-tankar

Har insett att jag inte kan vara kvar på mitt jobb. De typer av uppdrag vi vanligen har passar inte mig. Jag vill något annat.
Det är en jobbig insikt som jag kämpar med nu.
Vår grupp är för liten och jag mår dåligt över att mitt avhopp kommer kunna bli det som gör att gruppen faller sönder. Men jag kan inte låta det hindra mig, jag vet det.
Så nu har plötsligt flirten med det andra konsultbolaget börjat betyda mycket mer för mig. Ska träffa dem för en andra intervju imorgon.
Ska också följa några andra spår, men jag känner nu att det börjar bli bråttom för mig att komma till skott.

Jo alltså...

Lillan och jag pratade som vanligt vid läggning häromkvällen:

-"mamma, varför sköt jägaren Babars mamma och dödade henne?"
-"jag vet inte varför, men jägare brukar skjuta djur för att äta upp dem sen. Djuren blir mat"
-"men mamma! Man kan ju inte äta djur!!!"

Perspektiv

Har haft några riktigt turbulenta dagar på uppdraget.
Först i onsdags kom besked om STORA neddragningar hos kunden. Sen kom torsdagen med besked om ett mycket oväntat och plötsligt dödsfall på avdelningen där jag konsultar.
Och så idag kom den styrande myndigheten med nya direktiv som vänder upp och ner på hela mitt projekt.
Stämningen på avdelningen där jag konsultar var idag varm och trygg. Det glädjer i allt det tråkiga. Det glädjer också att alla sönderstressade personer i mitt projekt ser på detta som ett tillfälle att se över sin egen stressnivå och att se på kaoset i projektet med det perspektiv det förtjänar.
Nu helg och mysmiddag med (man- och barnfri) övernattning med bästa S.

Jobb-läget

Har inte hört mer efter det förutsättningslösa mötet. Insåg att jag glömt att fråga om nästa steg när jag mailade sist, så nu får jag göra det i ett eget mail. Det blir säkert bra.

Har parallellt med min fling med det andra konsultbolaget även raggat lite på ett dotterbolag till mitt bolag. De håller på med det jag vill göra, tror jag. Ska träffa en kille därifrån senare i veckan och diskutera "samarbete", vet inte än hur mycket jag kan vara öppen med att jag tror att jag passar bättre hos dem än där jag är nu. Har inte koll på politiken bolagen emellan.

På mitt nuvarande uppdrag är det stökigt, och jag stör mig mer och mer på projektledarens ledarstil. Skulle så gärna vilja stötta henne formellt i det (eller ta hennes jobb). När jag stöttat diskret så har hon tagit emot det bra, men hon verkar inte vilja ha formellt stöd. Det är också svårt att hjälpas åt när man inte ses fysiskt, och vi ses sällan.

Situationen ger mer bränsle till insikten att jag vill ha mycket ansvar och mandat, och att jag vill jobba tillsammans med andra. Det blir roligare, man kan få coola synergi-effekter och, inte minst, den så himla svåra kommunikationen kan göras enklare om man fysiskt är på samma plats.