tidstypiskt

Jag minns förr i tiden då mobiler var ett nytt påfund. På den tiden när man såg nån på stan som pratade för sig själv så var den en "galning", knarkare, uteliggare eller möjligen ett parkbänksfyllo. Jag kommer ihåg en gång då en ung man i kostym och portfölj gick över Stureplan och pratade för sig själv. Jag reagerade och tyckte att det var himla underligt att en så proper kille gjorde nåt sånt. Sen såg jag att han hade öron-snäcka och en mobil i handen. Det var mitt första möte med handsfree till mobiler.

Nu har det ändrats, ser jag nån som pratar för sig själv så antar jag att det är i mobilen de pratar. Häromdan satt jag mitt emot en tjej på tåget, hon var i 30-årsåldern och verkade rätt stressad. Hon satt och mumlade och jag tänkte inte så mycket på det, alla har ju handsfree nuförtiden. Men så tänkte jag att hon talade väldigt lågt, och att den hon pratade med inte kunde höra vad hon sa. Mycket riktigt, ingen mobil. Här var det alltså frågan om ett riktigt wacko som pratade med sig själv...

En annan kul grej är skrivbord. Förr i världen så var ju skrivbord ett bord där man satt på sin stol och skrev (för hand). När man hittade på datorer så ville man ha nån metafor som underlättade för folk att fatta vad de gjorde i datorn. Man valde skrivbordemetaforen med datorns skrivbord, dokument, mappar och papperskorg. En vän till mig hade ett foto på sig själv som hon skulle ge mannen i present och sa till mig
"jag tänkte han kunde ha det på skrivbordet på jobbet"
"men, hur ska du kunna slå in det om han ska ha det på skrivbordet?"
"vad menar du, klart jag kan slå in det, det har ju en ram"
"vadå ram? Han skulle ju ha det på skrivbordet, då kan det ju inte ha nån ram"
Den förvirrade diskussionen fortsatte ett tag till tills vi insåg att vi tänkte på olika skrivbord. Jag hade inte en tanke på att det kunde vara något annat skrivbord än det på datorns skärm som bilden skulle vara på, medans min vän så klart tänkte på ett framkallat foto i en ram som skulle stå på skrivbords-möbeln.

gult ljus

Jag har funderat ett tag på varför det är gula lampor som gatbelysning på vissa större vägar och i tunnlar. Jag tycker att det är ett rätt obahagligt ljus, alla färger försvinner och det är lite psykadeliskt.
Kanske har det något med trafiksäkerhet att göra? Lite som kontrastglasögon man kan ha när man sportar utomhus, de brukar väl också vara gula?

Till slut googlade jag på det och fick reda på:
Att det är lågtrycksnatriumlampor. Man använder dessa för att de ger mest ljusstyrka per watt elström.

Lite som när man räknade APK-värde i systembolagets katalog när man var liten alltså :)

Falsk marknadsföring

Jag har tydligen ett stort förtroende för varumärket Brämhults. Jag köper deras juicer och smoothies ibland. Jag gillar att det är färskpressad frukt och inget annat krafs som vatten, socker eller E-ämnen i dem.
Well, igår hade jag tränat och ville dricka något medan jag väntade på bussen. Ville egentligen ha en smoothie men hittade inte nån, så jag tog en juice med hallon istället. Den hade jag inte provat tidigare, och det lät ju gott.

Tar en klunk och det smakar blaskig druvjuice, inte alls den tjocka hallon-smet jag förväntat mig. Blir lite förvånad och läser innehållsförteckningen. Första ingrediensen är vatten!! Kollar lite mer på flaskan och ser att den heter Hallon Dryck (ja, särskrivet). Den innehåller vatten, krossade hallon, druvjuice och SOCKER. Det är visserligen 54% frukt i den, men det är verkligen inte det jag förväntar mig av en Brämhults-produkt, 46% sockervatten!

Funderar nu på om jag ska bojkotta brämhults, skriva upprörda mail till dem, eller bara bli ännu mer noga med att läsa på innehållsförteckningar i fortsättningen, även på produkter jag brukar köpa.

känslovecka

För inte så länge sen hade jag inte riktigt nån koll på vad processfrågor var, och denna vecka har jag inte sysslat med annat än processfrågor. Det måste väl vara ett steg framåt under punkten "C utvecklar sig själv"?
En utvärdering som bara handlade om känslor, möten om konflikter i vår organisation och för att toppa det, lite hobby-psykologande hos en vän på fritiden.
Jag känner mig lite sliten, men inte så sliten som jag borde med tanke på hur mycket känslor det har varit. Jag är inte alls van vid sånna här känslostormar på jobbet.
För att vila skallen lite och slappna av så tänkte jag träna både idag och yoga imorgon bitti.
Och så ska jag gotta mig åt hur mycket jag lärt mig den här veckan!

dumpad

Jag har blivit dumpad.
Det var ett tag sen det hände, men det är först nu jag har börjat bearbeta det. Hon hälsar glatt när vi ses som om allt vore som vanligt, men jag blir bara påmind om att det inte längre är vi två.
Min personliga tränare. Hur kunde hon bara lämna mig på det där sättet?

Jag trodde verkligen inte att det skulle vara en så stor grej för mig, men det är liksom inte samma sak att träna med hennes ersättare.

Ersättaren är också bra. Fast på ett annat sätt.
Men jag saknar H :(

dålig

Idag är en dålig dag.
Eller, egentligen är det inget som helst fel på dagen, det är jag som är dålig idag. Jag har en negativ grundinställning till den här dagen, jag är oengagerad, missunsam och känner mig allmänt nere.
Blä! Jag gillar inte mig själv när jag är så här, ändå så är det så svårt att låta bli.
Hoppas att en promenad hjälper!

fräsch?

Idag var jag med en vän på ett restaurang-fik som vi gillar jättemycket. Väl där behöver jag besöka damrummet. På damrummet nöjer jag mig inte med att leverera nummer 1 utan hinner även med nummer 2. När jag som bäst sitter där så hör jag ett ljud som jag tycker låter som en kamera som autofokuserar. "En övervakningskamera på muggen?" tänker jag och ser mig omkring i det rätt snålt tilltagna damrummet. När jag tittar uppåt så ser jag en grå, rätt stor dosa. Dosan ger just då ifrån sig ett pysande ljud och det börjar sticka i min näsa och i mina ögon samtidigt som en doft av citrus-toa-fräsch sprider sig omkring mig.
Det verkar som att jag för första gången i livet har träffat på en automatisk luft-fräschare! Jag hade ingen aning om att det ens fanns sånna...
Tänk att man lär sig nya saker varje dag.